Studenten!

Idag tar Dahlstiernas elever studenten. Om jag minns rätt så skulle jag ha tagit studenten för tre år sedan.
Gick Estet bild och form i Bengtsfors.
Kan börja med att säga att det är den bästa skolan. Aldrig blivit så förstådd av lärare och rektorer som jag blev där. Det var ingen fråga om saker, det blev aldrig bråk. Man sa vad man ville prata om, man förklarade sin situation och dom försökte hjälpa till på alla möjliga sätt.
Trots att skolan var så bra så orkade jag ändå inte gå i skolan. Jag försökte orka med hela första året,
men den kampen blev för mycket för mig att ta när jag samtidigt skulle försöka med kampen jag hade på insidan och med verkligen allt annat som pågick runt mig.
 
Så på ett möte med mamma och pappa, alla mina lärare, min kurator och rektorn så förklarade jag att jag ville hoppa av för att jag inte orkade längre. Att jag var jätte tacksam för allt dom hade gjort för mig, men att något gör så att det inte funkar för mig.
 
Så jag tog alltså aldrig studenten och har inte satt mig i skolbänken sen dess.
 
Sedan dess så har studenten alltid varit väldigt jobbigt för mig. Jag har firat tre studenter sedan dess och alla har varit lika jobbiga. Förra året var det syrrans student och jag var så fruktansvärt stolt över henne för jag vet vad jobbig skolan har varit för henne.
 
Studenten för mig är ett tecken på att man har gjort något, man har kämpat för något, man har lyckats med något. Så därför är studenten så jobbig för mig, för jag lyckades aldrig med något. Men så pratade mamma med mig förra året efter syrrans bal. Och hon fick mig att inse att jag har ju faktiskt lyckats med något. Jag kanske inte har lärt mig matte, kemi och teckenspråk...
Men jag har lärt mig livet.
 
Så idag ska jag gå och kolla när studenterna springer ut, jag ska sätta mig i den situationen fast den har varit så jobbig för mig. Bara för att det var jobbigt för ett år sen så kanske det inte är jobbigt längre.
 
Enda sättet att lära sig att hantera något, är att sätta sig i den situationen.
Man kommer ju inte över sin fobi för spindlar om man inte utsätter sig för dig.
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0