Det var ett tag sen jag skrev nu, har vart så mycket det senaste, men nu kommer ett inlägg om ångest i alla fall.

 

Detta tipset kan vara jobbigt att komma fram till, att komma till det stadiet där man kan genomföra det, i alla fall om man har kraftig ångest. Men kan du komma fram till det så kanske det kan hjälpa för framtida ångestanfall, för att minska dom och slutligen göra det lättare för dig att hantera det.

 

Vi tar ett exempel, du tappar bort ditt bankkort. Ångesten och paniken tar över och man hinner inte med sina egna tankar.

 

Om man kan ha med sig papper och penna och försöka få ner tankarna på pappret direkt. Även om det bara blir ett ord för varje tanke. Efteråt så kan du gå igenom tankarna och försöka sortera upp dom i ordning. Nästa gång något händer så kan du ta upp pappret direkt och kolla, hur tänkte jag då. Då kan det bli lättare att ta ett djupt andetag och lugna ner sig, gå igenom de steg du har skrivit ner och lösa det.

 

Så länge ingen har dött, så går det att lösa.

Jag fick förr sådan ångest att jag låg i sängen och skakade kraftigt, jag har slagit sönder TJOCKA fönster, träd och kastat tallrikar och glas i mina ångestanfall.

När jag lärde mig att inte reagera direkt så blev det lättare att hantera allt efter tiden gick.

Ångest är hemskt. Har man inte haft svår ångest så kan man aldrig förstå hur det känns.

För mig är inte ångest psykiskt, det är fysiskt, för ångest gör ont.

Ångest tar över, du finns inte, det finns bara ångest.

Men det går att lära sig, det tar tid.

 

 

Min mamma sa jämt till mig förr.

Det tar tid.

Jag blev så rosenrasande varje jävla gång hon sa det till mig!

Men det stämmer.

Det tar tid. Men det är så värt det.

Kämpa dig igenom det, använd all din styrka, energi, ord, kraft!

När du kommer över på andra sidan så kan du äntligen andas.

 

Idag tänker jag extra på alla de som lider av ångesten<3